Sårbarhet har varit en bristvara inom rapmusiken. En av de artister som gjort allra mest för att utmana den föreställningen är Loyle Carner. Till synes orädd för frågor de flesta av hans kollegor inte ens skulle ta i med tång, kastar han sig in i ämnen som sin dyslexi, identitet, ADHD och sin frånvarande far med en laserprecision. Resultatet har inte bara blivit en, minst sagt, hängiven lyssnarskara utan också nomineringar och vinster i prestigefyllda sammanhang som Mercury Prize, Brit Awards och NME Awards samt euforiska recensioner. Den 20 juni släpper Loyle Carner sitt nya album ’hopefully !’ och den 7 oktober kommer han till Sverige för en spelning på Annexet i Stockholm. Biljettsläpp fredag 2 maj klockan 9.00!
Loyle Carners stora genombrottet må ha kommit med det andra albumet ’Not Waving, But Drowning’ där man hittar låtar som ’Ottolenghi’, men det var när han skalade bort allt överflödigt och gick rakt på smärtpunkten på albumet ’hugo’ från 2022 som han blommade ut som en av samtidens mest relevanta röster. Ett album som han ifjol valde att omtolka på Royal Albert Hall. Den konserten blev en skiva som redan kallats hiphop-musikens bästa livealbum genom tiderna. Den 7 oktober kommer Loyle Carner till Annexet i Stockholm.
Loyle Carner heter egentligen Ben Coyle-Larner och artistnamnet är en blinkning åt den egna dyslexin – ett sätt att ta kontroll över oförmågan att hålla bokstäverna på plats. Kärleken till poesin föddes för att det var en plats utan språkliga regler. Idag borde eventuella språkliga komplex vara bortblåsta för Loyle Carner har hyllats unisont för sitt mästerliga textförfattande. Ekvilibristiskt, komplext och brännande uppriktigt skriver han om en maskulinitet i kris, familjemedlemmar och vänskapsrelationer och till skillnad från många av hans kollegor räds han inte för sårbarhet.
’Hate’, ’Nobody Knows (Ladas Road)’ och samarbetet med poeten John Agard på låten ’Georgetown’ är de tre singlarna från det kommande albumet ’Hugo’ som artisten hittills har delat i år. Och även om den textmässiga kvaliteten är lika övertygande som vanligt så hör vi här en mer anfallande Loyle Carner rappa över produktioner mer aggressiva än de tidigare tillbakalutade boom-bap produktionerna.
