Olga Myko

Med en fot i barockens stråkar, ukrainska folksagor och mormors röst i köket, och den andra i ett Stockholm i ständig förändring, är Olga Myko både uråldrig och hypernutida. Det är i den kollisionen som hennes musik tar form, och det är genom en total kapitulation inför det som smärtar, sårar och skaver som hennes texter blir soundtracket till människors liv.

Men att det var just hennes röst som skulle eka, och att hennes kropp som skulle stå på scen var långt ifrån självklart. Första gången hon höll i en fiol var hon knappt tre år fyllda, och första gången hon satt på första parkett under en barockkonsert på Drottningholm och storögt tittade på sina föräldrar på scen var hon fyra år gammal. Musiken har alltid varit en del av henne, men att ta plats var svårt. Olga var tillbakadragen, ville inte ta plats. Hon trivdes bra i sin bubbla och hade svårt att förstå världen utanför. Hur förenar man det med en inneboende längtan att berätta? Man börjar bakom kulisserna.

Tillsammans med bästisen Fanny Avonne utforskade hon tonåren genom låtskrivande, och via utbildningen på Musikmakarna och ett halvår i LA som praktiserande låtskrivare blev det ett riktigt yrke. Olga Myko har suttit i sessions med sina idoler och levererat listettor åt andra artister, men när låtarna började kännas för personliga för att ges bort tog hon klivet till att bli artist.

Och genombrottet kom snabbt. Med hiten “use me!!!!!!!”, som hon skrev tillsammans med Fanny, fångade hon både TikTok-fansens, recensenternas och den internationella publikens uppmärksamhet. Nu har Olga Myko nominerats till Sveriges finaste pris: en grammis, i kategorin “Årets alternativa pop”. Samtidigt tar hon klivit upp på de stora scenerna. I sommar ser vi henne på festivaler, men också som öppningsakt för Ashnikko och Rose Gray, och framåt hösten kommer hon dyka upp igen – då får publiken höra helt ny musik.

Det låtskrivande som växte ur ett kärlekssår har blivit något större. I den kommande EP “How dare you tryna love me” får man följa Olga Mykos resa mot att våga acceptera kärlek, genom inre konflikter och motstånd – för att landa i att man är värd att bli älskad.

Framåt handlar allt om att fördjupa det universum som Olga redan bjudit in så många till. Här möts vi av cembalo och synthar, mörk men varm pop – och allt filtreras genom barndomsminnen av slaviska sagor och filmer.

Det kan låta svårt, men det är det inte. För samtidigt som Olga Mykos värld rymmer sådant som på pappret kan låta otillgängligt, så är hon en helt vanlig tjej som vill bli sedd, hörd och förstådd. Hon går hela vägen in i sig själv, för att nå hela vägen ut till publiken.